När förbjöds asbest i Finland?

Användningen av asbest förbjöds i Finland 1994. Förbudet föregicks av en stegvis begränsning av användningen, och som tumregel gäller att byggnader som byggts eller renoverats före 1994 kan innehålla asbest. Därför lönar det sig att ta reda på om gamla material innehåller asbest före en renovering eller rivning.

Vad är asbest?

Asbest är ett samlingsnamn för sex mineralfibrer. De delas in i två huvudgrupper: serpentinasbest, som bara omfattar krysotil, och amfibolasbester, som är amosit, krokidolit, antofyllit, tremolit och aktinolit. Krysotil har historiskt varit den överlägset vanligaste asbesttypen. Alla asbesttyper är cancerframkallande. Läs mer på sidan asbesttyper.

Asbest tillsattes i byggmaterial bland annat för att förbättra hållfastheten och värmetåligheten. Problemet är fibrernas ringa storlek: när materialet går sönder kan fibrerna följa med andningsluften ner i lungorna. Exponering för asbest kan orsaka allvarliga sjukdomar, såsom asbestos, lungcancer och mesoteliom. Sjukdomarna visar sig i regel först lång tid efter exponeringen.

När förbjöds användningen av asbest i Finland?

Användningen av asbest begränsades i Finland gradvis, och 1994 förbjöds användningen. Bakom begränsningarna och förbudet låg asbestens hälsorisker. Asbestförbudet gällde användningen av nya asbesthaltiga material. Det krävde inte att asbestmaterial som redan fanns i byggnader skulle avlägsnas, och därför finns de fortfarande i många hus, bostäder och andra byggnader.

Av detta följer en gräns som fortfarande används i praktiken: om en byggnad har byggts eller renoverats före 1994 kan dess material innehålla asbest. Även nyare byggnader kan innehålla asbest om gamla material har lämnats kvar i konstruktionerna vid en renovering.

Under vilken tid användes asbest mest?

Asbest användes i stor utsträckning i finländskt byggande från 1920-talet ända fram till början av 1990-talet. Särskilt i byggnader från 1960–1980-talen förekommer asbest i många olika material. Typiska ställen är:

• kakelfix och fogbruk i badrum och kök,
• vägg- och takspackel,
• plastmattor, vinylplattor och deras lim,
• rörisoleringar,
• asbestcementskivor, såsom eternitskivor,
• isoleringar och tätningar i ventilationskanaler.

Materialen ligger ofta i skikt: samma vägg eller golv kan ha belagts flera gånger under olika årtionden. En mer detaljerad lista finns i artikeln var kan det finnas asbest.

Betyder ett gammalt hus alltid asbest?

Nej. Även om ett hus som byggts före 1994 kan innehålla asbest, innehåller inte alla material från den tiden asbest. Ett lim eller spackel som ser likadant ut kan vara asbesthaltigt i ett objekt och rent i ett annat.

Också renoveringshistorien spelar in. Till exempel kan badrummet i ett hus från 1970-talet ha förnyats på 2000-talet, och då är ytorna från tiden efter förbudet. Å andra sidan kan det under nya ytor finnas gamla skikt, som spackel eller lim, som har lämnats kvar. Därför lönar det sig att bedöma varje skikt som ska rivas separat.

Varför har året 1994 fortfarande betydelse?

Ett helt asbestmaterial utgör ingen fara vid normalt boende, eftersom fibrerna är bundna i materialet. Risken uppstår när materialet rivs, borras, slipas eller bryts sönder. Det är precis vad som sker vid renoveringar, och renoveringar gäller ofta äldre byggnader där det kan finnas asbest.

Därför kräver lagstiftningen att förekomsten av asbest utreds före rivningsarbeten i objekt som byggts före 1994. Centrala bestämmelser är lagen om vissa krav som gäller asbestrivningsarbete (684/2015) och statsrådets förordning om säkerhet vid asbestarbete (798/2015). Utredningsskyldigheten gäller även små renoveringar i hemmet där gamla material rivs. Kraven skärps ytterligare, eftersom EU:s direktiv om asbestexponering (EU) 2023/2668 kräver att medlemsstaterna uppdaterar sin lagstiftning senast 2026. Läs mer i artikeln asbest och lagstiftningen i Finland.

Årtalet är ändå bara riktgivande. Det berättar när det finns skäl att misstänka asbest, men inte om just ditt kakelfix eller spackel innehåller asbest. Därför lönar det sig att utreda materialen som ska rivas redan när renoveringen planeras, så att tidsplanen och kostnaderna inte överraskar.

Hur vet du om det finns asbest i ditt hus?

Asbest kan inte identifieras med blotta ögat, på lukten eller på hur materialet känns. Byggåret berättar om det finns skäl att misstänka asbest, men säkerhet ger bara en laboratorieanalys. Om byggåret inte är känt kan du oftast ta reda på det till exempel hos disponenten, i byggnadens handlingar eller hos kommunens byggnadstillsyn.

1. Ta reda på byggåret och när tidigare renoveringar gjorts.
2. Identifiera de material som renoveringen berör. Om de är från tiden före 1994, undersök dem.
3. Ta ett litet prov och skydda dig enligt anvisningarna för provtagning. Ta med alla skikt från en konstruktion med flera skikt.
4. Skicka provet till laboratoriet och vänta på resultatet innan rivningsarbetet börjar.

Om resultatet är positivt ska du inte riva materialet själv. Rivning av asbesthaltigt material är tillståndspliktigt arbete som bara får utföras av ett företag som har rätt att utföra asbestrivning. Om materialet är helt och en renovering inte är aktuell kan det i regel lämnas kvar. Ett negativt resultat betyder att materialet kan hanteras på vanligt sätt. Vid en omfattande renovering med många material som ska rivas behövs i regel en asbestinventering där alla möjliga asbestmaterial gås igenom systematiskt.

Onelab analyserar proven med ett JEOL SEM-EDS elektronmikroskop, som identifierar alla sex asbesttyper. Analysen kostar 39,90 € + moms per prov. Samma pris gäller beställningar på 1–100 prov, och för projekt med över 100 prov kan priset förhandlas. Resultatet skickas per e-post vanligtvis samma dag som provet anländer till laboratoriet. Portot ingår inte i priset. Du kan beställa analysen på nätet och skicka provet per post.