Asbest delas in i två mineralgrupper: serpentin och amfiboler. Det enda asbestmineralet i serpentingruppen är krysotil, eller vit asbest, vars fibrer är krusiga och böjliga. Amfibolasbesterna är fem: amosit, krokidolit, antofyllit, tremolit och aktinolit, och deras fibrer är raka och styva. Grupperna skiljer sig åt i kristallstruktur och kemisk sammansättning, men alla sex asbesttyper är cancerframkallande och behandlas i Finland på samma sätt som asbest.
Den här artikeln handlar om skillnaden mellan grupperna: vad namnen betyder, varför fibrerna hos krysotil och amfiboler ser olika ut, varför inte alla serpentiner och amfiboler är asbest och vad gruppen betyder i ett analysresultat. Egenskaper och användning för varje enskild asbesttyp finns på sidan asbesttyper.
Vad betyder serpentin och amfibol?
Serpentin och amfibol är breda grupper av silikatmineral, inte asbestsorter i sig. Båda grupperna omfattar flera mineral, och bara en del av dem förekommer i naturen i fiberform, alltså som asbest. Asbest är med andra ord ett kommersiellt namn, som också används i lagstiftningen, för sex mineral när de har kristalliserat som fibrer. Vad fiberform innebär förklaras i artikeln asbestfiber.
Serpentingruppen
Serpentiner är magnesiumhaltiga silikat som bildas när en magnesiumrik bergart omvandlas under inverkan av vatten. Gruppens vanligaste mineral, antigorit och lizardit, är inte fibrösa. Den serpentin som har kristalliserat i fiberform är krysotil, och det är gruppens enda asbestmineral.
Amfibolgruppen
Amfiboler är en stor mineralgrupp som förekommer i många bergarter. De flesta amfiboler, som vanlig hornblände, förekommer i berget som icke-fibrösa kristaller. Två av de fem amfibolasbesterna är kända under sina handelsnamn: amosit är fibrös grunerit och krokidolit är fibrös riebeckit. Antofyllit, tremolit och aktinolit är mineralnamn som används både för den fibrösa och den icke-fibrösa formen.
Varför är fibrerna hos krysotil och amfiboler olika?
Skillnaden beror på kristallstrukturen, alltså på hur atomerna är ordnade inne i mineralet.
Krysotil: rör av upprullade skikt
Krysotilens kristallstruktur består av tunna skikt som inte ligger helt plant på varandra utan rullar ihop sig. Resultatet är en ihålig, rörformig fibrill. I knippen är krysotilfibrerna mjuka, böjliga och ofta krusiga, och de kunde till och med spinnas och vävas till textilier.
Amfiboler: raka nålar av kedjestruktur
Amfibolernas kristallstruktur bygger på dubbelkedjor som löper i kristallens längdriktning. Kristallen spjälkas längs kedjorna, och fibrerna är raka, styva och nålformiga. Ur knippena lossnar raka fibrer som kan vara mycket tunna.
Kemisk skillnad
Krysotil är ett magnesiumsilikat. Amfibolasbesternas sammansättning varierar från typ till typ:
- Antofyllit: magnesium och järn
- Tremolit: kalcium och magnesium
- Aktinolit: kalcium, magnesium och järn
- Amosit: rikligt med järn samt magnesium
- Krokidolit: natrium och järn
Det är just de här skillnaderna i grundämnen som gör att laboratoriet kan skilja asbesttyperna från varandra.
Har gruppen betydelse för hälsorisken?
Amfibolfibrer har visat sig stanna kvar i lungorna längre än krysotilfibrer, och särskilt risken för mesoteliom anses vara större för amfibolasbest än för krysotil. Skillnaden gör ändå inte krysotil ofarligt. Alla sex asbesttyper är cancerframkallande, och i Finland gäller samma krav på asbestarbete oavsett asbesttyp. Hälsoeffekterna beskrivs i artikeln symtom på asbestexponering. Om du är orolig för att du har exponerats, tala med en läkare eller med företagshälsovården.
Serpentin och amfibol i finländska byggnader
Krysotil är den vanligaste asbesttypen i finländska byggmaterial. Den har använts till exempel i asbestcement, vinylplattor, fix och takfilt. Bland amfibolerna har antofyllit en särställning i Finland: Paakkila gruva i Tuusniemi producerade antofyllitasbest för den inhemska byggindustrin, och gamla finländska spackel innehåller ofta just antofyllit. Amosit och krokidolit har framför allt använts i sprutad isolering och sprutat brandskydd samt i industriella isoleringar. Tremolit och aktinolit var inga betydande handelsvaror, men de kan förekomma som förorening i andra mineral.
Man kan inte avgöra av materialtypen vilken grupp det innehåller, och samma prov kan innehålla flera asbesttyper. Asbestens historia i Finland beskrivs i artikeln asbestens historia i Finland och de naturliga förekomsterna i artikeln asbest i naturen.
Varför är den icke-fibrösa formen en viktig skillnad?
Eftersom samma mineral också kan förekomma i berget i icke-fibrös form kan krossat stenmaterial eller stendamm innehålla till exempel partiklar av tremolit, aktinolit eller antofyllit som inte är asbestfibrer. Mineralets namn säger alltså inte ensamt om det rör sig om asbest. I laboratoriet avgör både partikelns form och dess kemiska sammansättning.
Hur skiljer laboratoriet serpentin från amfiboler?
Onelab undersöker proverna med ett JEOL SEM-EDS elektronmikroskop enligt standarden ISO 22262-1. Identifieringen bygger på två saker:
- Form: i elektronmikroskopets bild syns om fibrerna är krusiga, böjliga knippen eller raka, styva nålar, och om de uppfyller proportionerna för en fiber.
- Sammansättning: grundämnesanalysen (EDS) mäter fiberns halter av magnesium, kisel, järn, kalcium och natrium. Utifrån förhållandet mellan dem framgår om fibern är krysotil eller någon av de fem amfibolasbesterna.
Skillnaderna mellan metoderna jämförs i artikeln analysmetoder för asbest.
Vad betyder gruppen i resultatet?
Resultatet skickas per e-post vanligtvis samma dag som provet anländer, och det anger om asbest påvisades i provet och vilken asbesttyp det gäller. Av typen framgår samtidigt vilken grupp fyndet hör till.
- Krysotil påvisades: materialet är asbesthaltigt. Rivning och bearbetning planeras som asbestarbete.
- Amfibolasbest påvisades: åtgärderna är desamma. Rivningen utförs av ett företag som är auktoriserat för asbestrivning.
- Ingen asbest påvisades: resultatet gäller provtagningsstället och likadant material. Andra material undersöks separat.
De praktiska åtgärderna beror alltså inte på om fyndet är serpentin eller amfibol. Nästa steg beskrivs i artikeln positivt asbestresultat, och provtagningen i artikeln hur tas ett asbestprov.
Vad kostar en asbestanalys?
Analysen kostar 39,90 € + moms per prov, och priset är detsamma för 1–100 prov. För beställningar på över 100 prov kan pris avtalas separat. Portot ingår inte i priset. Du kan beställa analysen på nätet och skicka provet per post till laboratoriet.